Släpp kontrollen i vardagen

Nu har det gått en vecka och den kraftiga processen börjar lägga sig, eller stigningen/utvecklingen håller på att etablera sig rättare sagt. Jag vaknade igår och idag upp med en sådan härlig villkorslös kärlek inom mig, den jag nu för tiden börjar se som mitt normaltillstånd. Jag har märkt att jag ibland uttrycker detta till er, men inte riktigt delger vad som egentligen händer och hur jag lever för att detta ska vara möjligt. Ska nu göra ett försök, då jag denna gång vet att mitt nuvarande mående har en direkt koppling till hur djupt och smärtsamt kroppen läkt i veckan som gått. Att komma ur ett tidigare missbruk är för många startskottet för den riktigt kraftfulla inre resan. Min andliga utveckling är en självklar del i min vardag idag och jag vet att vi alla föddes med denna inre frihet. Känslan av att ha tillgång till så många olika dimensioner av känslor, förnimmelser i kropp och sinne, att egot inte greppar det alls. Du behöver vara redo att släppa kontrollen över den du tror du är och vad du förväntar dig att känna under dagarna. Du behöver ändra om lite och förvirra bort egot om hur ditt liv ska levas.

Personlig och andlig utveckling är ingen dans på rosor, det är inte heller för alla om man inte vill. Andlig utveckling är allt annat än underbart, det BLIR underbart för att du vågar känna på det som är så innerligt smärtsamt och jobbigt. Vissa får mer känslomässiga utmaningar i detta livet just för att vi ska ta det vidare till andra. Med den insikten behåller jag alltid lugnet för jag vet att min resa är värdefull och i ständig förändring, precis som din och att vi tillsammans stiger. Om du har en förmåga att kunna känna andras mående, energier eller känslor/tankar bör du söka professionell vägledning tycker jag. Det är en gåva men kan bli kaos om vi inte får hjälp att reda ut. I veckan började det med att jag fick bilder till mig och visste direkt vilket som tillhörde mitt förflutna och vilket som inte alls var mitt eget. Jag kommer ta hjälp kring vissa delar och utveckla, mest för att inte göra krokben på mig själv och min egen utveckling till de delar jag inte än kan se och tyda själv. Det är viktigt att veta vad du behöver söka vägledning i och vilket du faktiskt innerst inne klarar av att reda ut själv om du är tillräckligt uppmärksam och litar på det du får till dig, i ditt inre.

När allt blir övermäktigt tar jag några dagar på landet, då vet jag att jag kan processa i fred och tillräckligt djupt samtidigt som det strålar kärlek och ett fantastiskt lugn från alla håll och kanter. Jag känner mig trygg. Inget brus som stör, då kan jag stiga klarare och renare och insikterna om vad som sker kommer lättare. Hur gör du när mer vill ut inom dig, men du knappt får luft där du befinner dig?

Nu har jag nyss landat i Åhus och har valet att välja. Tillståndet är varmt och härligt inombords. Ska jag ringa alla missade samtal och scrolla igenom en massa mejl eller titta igenom alla saker jag missat på sociala medier? Eller ska jag bara tillåta och bibehålla tillståndet genom att vara enbart i min egen energi utan för många intryck utifrån, för att se vad kroppen känner för att börja ta i just nu istället?

Det är här det avgörande valet för fortsatt utveckling eller inte sker. På en sekund kan vi bryta vårt ”flow”, så lätt är det att svepas in i mänskliga draman och liknande igen. Tänk och gör medvetna val för att unna dig ditt eget välmående. Vi kan inte låtas bli att påverkas av vad som händer i världen och andras liv, vi är ju människor och både bryr och intresserar oss för varandra. Jag kanske inte mår dåligt av det men tillståndet av mitt eget inre lugn bryts när jag säger till min kropp att någon annans liv är lite mer intressant just nu än att vara närvarande i mitt eget. Jag läser till exempel bara nyheterna när jag vet att kroppen och min egen energi är redo för det och inte enbart som rutin på morgonen, vårt inre är alltid viktigast att lyssna till innan vi tar tag i något annat för dagen. Det är det som gör att vi kan ge så mycket till andra när vi aldrig hinner bli tomma själva.

Det som gör att jag ofta känner mig väldigt hög i min energi är för jag tillåter mig att vara så lycklig jag kan. Jag går min egen väg. När du har förmågan att processa väldigt djupt själv behöver du inte knarka fler utbildningar eller retreat, det kan vara viktigt att vila i din egen förmåga ett tag och utveckling. Faran i att fara iväg på för mycket är ett att du kan hamna i press och vill mer än du är redo för, för vem gör du din resa egentligen? Lev kärleksfullt mot dig själv för din egen skull. Två: Att du inte har tillräckligt upptränad hög lyckokvot för att kunna behålla tillståndet retreats ger för att en förändring i ditt liv ska ske. Du tror kanske att ”kursen” var mer magisk än din egen förmåga att behålla tillståndet. Så är det ju inte, bara för du är tillbaka på ”hemmaplan” kan du fortsätta stiga. Tänk på det vänner, its all in your mind and body. Inte någon annanstans, kursledare och vi som terapeuter är hjälpmedel. Resan sker inom dig. Lita på det.

Att åka på retreat kan bli tillgjort om din kropp och andliga utveckling inte är redo att stiga just där och då. Passar det sig inte så gör det inte, var då medveten om och utforska ditt inre för att själv kunna väcka igång dessa inre processer. Det är det som är själva grejen. Processerna sköter ju sig själv ju mer du tillåter att släppa taget kring. Ju mindre du lever på det sätt som något eller någon förväntar sig. Låt processerna etablera sig i din vardag. Ha inga förväntningar eller planera (för det går ej) när det ska komma. Släpp fram allt precis när kroppen säger det. Det funkar för mig. Att det blev just en sådan känslomässig intensiv vecka på grund av en utlösande händelse för en vecka sedan, so what? Det är bara till att sitta lugnt i båten, jag har full tillit och kan vara lugn samtidigt som jag spyr galla typ. För det är inget som tillhör nuet det vet jag, bara gammalt som läker eller annat utifrån. Därför kan jag samtidigt vara lugn nu för tiden i allt som händer inombords. Om det händer på insidan har jag kontroll över det även om det känns som kontrollförlust att KÄNNA, ibland. Efter ett tag börjar du lita på din egen förmåga att processa och hantera intensiva och starka känslor. Det är en befrielse i sig.

Ps. Jag tror jag väljer alternativ nummer två – att posta detta till er, sedan fortsätta med att vara kvar i min egen energi så länge som möjligt. Får se när nästa utmaning och möjlighet till process uppstår, när en utmaning kommer tänker jag välkomna den lika mycket som denna. Om processen sedan varar i fem minuter, tre timmar eller en vecka spelar mindre roll. Det blir alltid fantastiskt efteråt, starkare för varje gång.

Önskar dig en fortsatt fin söndag, allt gott tills vi hörs igen!